I mitten av 1800-talet började den kungliga flottan att utrusta sin marin
med så kallade ångpråmar.
Efter experiment med ett antal olika typer blev 30, 40, 50 och 56 fots båtar mest använda.
I slutet av århundradet var de första båtarna klara för tjänst.
Båtarna hade en liten förpik, manskapskupé, pannrum och hytt.
Ovanför besättningsrummen fanns en konisk stålbas med en permanent universalring,
på vilken en 3-lbs snabbskjutande kanon eller maxim-kulspruta kunde monteras.
Denna typ av båt användes för olika uppgifter;
för att patrullera hamnmynningar för att skydda fartyg som är förankrade där,
därav namnet "picket boats".
